Vetenskapshistoria
Den envisa myten om kristendomens hämmande av vetenskapens framsteg vederlagd
Att kristendomen skulle ha hämmat vetenskapens utveckling är en myt, det är precis motsatsen som är sann.
Den envisa myten om kristendomens hämmande av vetenskapens framsteg vederlagd
Publicerades 2017-04-08

År 1978 satte Carl Sagan i sin bok Cosmos upp en tidsgräns för vetenskapens framsteg genom att bevisa att inget alls hände mellan åren 415 och 1543. Denna ofruktbara period menade han berodde på den tusenåriga dominansen av kristendomen.

Den så kallade konflikttesen, att vetenskap och religion står i konflikt, föddes i de franska salongerna ancien régime, där filosofer som Voltaire och d'Alembert använde den som ett vapen mot Katolska Kyrkan.

Den utvecklades vidare i det viktorianska England av T.H. Huxley i hans kamp för att minska prästerskapets inflytande i Londons Royal Society.

Och den fullbordades i amerikanska universitet av sådana som Andrew Dickson White, den förste som var- VD på Cornell University, som försåg teorin med intellektuell tyngd i hans tungt kommenterade A History of the Warfare of Science with Theology En berättelse om kriget mellan vetenskap och teologi) vid slutet av artonhundratalet. Den har upphöjts i oräkneliga populärmagasin och skolböcker för barn.

Vetenskapens historia vittnar om hur vi gick från att ha i huvudsak fel till att ha i huvudsak rätt om den naturliga världen. Vetenskapen som den ser ut idag – med laboratorier, experiment och en expertkultur – såg inte dagens ljus förrän på artonhundratalet, men dess ursprung finner vi mycket tidigare, under den tidsperiod som betecknas som den vetenskapliga revolutionen.

Och den vetenskapliga revolutionen var en fortsättning på den utveckling som startade mitt inne i medeltiden bland folk vars vetenskapliga arbeten uttryckte deras religiösa tro. Så konflikttesen är med andra ord en myt.

Tesen vilar på ytterligare två myter om vetenskapliga framsteg. För det första tror många fortfarande att vetenskap har gått framåt genom att religiös vidskepelse har bekämpats och försäkrat världen om rationella forskning. Det är sant att vissa religiösa trossatser motsäger några vetenskapliga upptäckter.

Konflikten skapelse/evolution är ett exempel, men sådana gräl har varit förvånansvärt sällsynta. Även Galileos beryktade rättegång, det andra exemplet på konflikt som oftast nämns, var en avvikelse från Katolska Kyrkans vanligtvis stödjande inställning till vetenskap.

Den vetenskapliga revolutionen på sextonhundratalet sammanföll med den period då kristendomen var som starkast i Europa. Det var först när vetenskapen hade triumferat som religionen började lida av någon nedgång. Och om kristendomen hade försökt hålla tillbaka vetenskapens framsteg, finns chansen att den hade lyckats. Modern vetenskap skulle då inte alls ha uppstått i det kristna Europa.

 Det har visat sig att mycket som framfördes som bevis för konflikttesen var falskt. Kyrkan försökte aldrig förbjuda nollpunkten eller mänsklig kritisk granskning; ingen blev bränd på grund av vetenskapliga ideer, och ingen bildad person trodde under medeltiden att jorden var platt, även om några kunde tolka bibeln så.

Påvar har haft annat att göra än att förbanna vaccinationer och upplysa kyrkoledare. Tanken att påven skulle ha förbannat Halleys komet är absurd, men detta har inte hindrat skrönan från att ingå i vetenskaplig folktro, att Calixtus III skulle ha gjort detta.

Det är anmärkningsvärt att författare som ser sig själva som skeptiker kan svälja dessa historier med hull och hår. Till exempel, i sin bok The Demon-Haunted World, introducerade Sagan sina läsare till en detektor som skulle kunna avslöja struntprat. Det är synd att han inte använde det på sina egna skrivna alster.

I Cosmos skildrade han en fullständigt påhittad historia om mordet på den hedniske filosofen Hypatia och riktade en falsk anklagelse mot kristna för att ha ödelagt biblioteket i Alexandria,

Ivriga viktorianska historiker kunde finna enstaka exempel på kyrklig dårskap, som pastorn i Boston som varnade för att åska orsakade jordbävningar. De omskrev historien i syfte att göra dessa marginella figurer till ledande opinionsbildare. 

Religiösa avvikare som betalade det yttersta priset för sin tro blev omstöpta till som mästare i förnuft. Påve Bonifatius VIII utfärdade en bulla för att stoppa korsfarare från att sända hem sina ben till att begravas. Han skulle ha blivit förvånad om han hört att enligt Andrew Dickson White hade han i själva verket lagstiftat mot obduktion.

När präster ifrågasatte en vetenskaplig teori, som de ofta gjorde i sin egenskap av amatörvetenskapsmän, framhölls deras skepticism mot vetenskapen som ett exempel på religiöst hämmande. Historiker har avslöjat dessa legender i över ett århundrade nu, men varje ny generation populära författare fortsätter att återberätta dem.

Men legenderna är falska, det är problemet. Modern vetenskap framstår som en av den västerländska civilisationens bedrifter – inte Islams, Kinas eller ens det antika Greklands.

Många vetenskapshistoriker är fortfarande ovilliga att medge detta. De berömmer grekiska och arabiska vetenskaper som framgångsrika i sig, men har bortsett från det faktum att de teorier som framfördes av tidig vetenskap var till stora delar felaktiga.

Den andra myten om vetenskapens uppkomst är att västerlänningar bara hade plockat upp stafettpinnen från de forntida grekerna, eller som det senare har gjorts gällande, det islamska kalifatet.

Den oemotsagda vandringshistorien med idén att Kyrkan har hållit tillbaka vetenskapliga framsteg innebär att vi måste titta utanför kristendomen för att upptäcka modern vetenskaps ursprung. I själva verket är modern vetenskap kvalitativt annorlunda jämfört med den naturfilosofi som praktiserades av Aristoteles och Avicenna.

Aristoteles startade från passiv observation av naturen och byggde sedan upp ett system grundat på rationella argument. Detta har två enorma nackdelar. Jämfört med kontrollerade experiment är passiva observationer vanligtvis missledande, och inte ens Aristoteles starka förnuft kunde hindra att han tog miste i sina argument.

Hans diskussion om rörelse utgör ett exempel på detta. Han observerade att vardagliga föremål tenderar att stanna när inget skjuter på dem och drog slutsatsen principen att alla rörliga föremål måste röras framåt av något annat föremål. Han upphöjde principen till status av logisk sanning och använde den sedan till att förklara annat slags rörelse. Han ansåg även att det väl kunde bevisa Guds existens.

Om universum i sin helhet är fullt av rörelse, resonerade han, krävs det en yttre stabil kraft för att hålla det igång. Men naturligtvis observerade Aristoteles endast en specifik händelse som inte var generellt tillämpbar. Vi vet att föremål stannar inte när ingen kraft berör dem. De tenderar att fortsätta på en rät linje, enligt Newtons första lag.

Andra observationer ledde Aristoteles att förklara att det är helt säkert att ett vacuum aldrig kan existera, att tunga föremål faller fortare än lätta, och att jorden måste utgöra centrum i universum.

Allt detta var fel. Märk väl att Aristoteles tog fel om nästan alla sina påståenden i fysik, inte för att han skulle vara en dåre, utan för att han praktiserade en naturfilosofi som aldrig kan leda till sanna teorier.

Ett annat exempel: Medicin före modern tid var ett odiskutabel katastrof, med större sannolikhet att döda än att bota patienterna. Behandling såsom att åderlåta och rena kunde bara försvaga den sjukes tillstånd, då de minskade kroppens förmåga att bekämpa infektion.

Då de lärda doktorerna var så ineffektiva, är det inget att undra på att folk lade så mycket vikt vid mirakler och magi. Kanske det mest förvånande är att doktorerna var i stånd att bibehålla sin professionella ställning genom alla århundraden då de inte kunde göra mer än påskynda sina klienters väg till graven.

Det är modern medicin, modern västerländsk medicin som verkligen kan bota sjukdom

 Islamsk vetenskap led liknande nederlag. Framsteg gjorda av muslimska naturfilosofer var betydelsefulla men begränsade. Till exempel är vikten av Alhazens efterforskningar om ljusets egenskaper odiskutabla.

De användes av Roger Bacon då han skrev om perspektiv och de blev därifrån integrerade i modern teori om vision, utvecklad av Johannes Kepler. Trots detta var Alhazens metod för experiment begränsad och fördes inte vidare av hans närmaste efterföljare.

Likaså imponerande är Ibn al-Nafis intuition på tolvhundratalet om blodets cirkulation mellan hjärtat och lungorna, Men det finns inga bevis på att detta påverkade återupptäckten av detta fenomen av Michael Servetus och Realdo Colombo tre århundraden senare.

Därför borde vi vara skeptiska angående en del av hänvisningarna till islamsk vetenskap nyligen framförda i TV-program och böcker, för att inte tala om Wikipedia. Olyckligtvis har masstillägnandet av islamska källor för vetenskapliga framsteg ibland varit de pionjärers fel som upptäckte dem.

Alkemin är ett tydligt exempel på detta. Under medeltiden kunde kristna alkemister skriva sina verk under namn av den arabiske lärde sagopersonen Geber. Senare historiker har gjort misstaget att betrakta Geber själv som upphovsman till den första tillverkningen av syror så väl som the isolation of alkohol.

Kristna författare gav till och med alkohol ett arabiskt namn. Vi vet nu att Geber troligen inte skrev några av de verk som tillskrivits honom.

Det finns ett lysande undantag från regeln att tidig vetenskap misslyckades. Både grekerna och araberna var framstående inom matematiken. Detta för att ren rationalism fungerar utmärkt när den begränsas till geometri och aritmetik. Imamerna hade också stor användning av matematik.

Den muslimska kalendern följer månåret, inte solåret. Och moskeerna måste vetta mot Mecka. Båda dessa religiösa problem krävde matematiska lösningar.

Det sägs att de komplicerade reglerna för islamskt arv gjorde algebra oersättligt. Även vårt ord algebra är en förvanskning av al-jabar. Namnet på en arabisk lärobok som användes av många kristna.

Med undantag av matematik stod det annorlunda till i Europa. Aristoteles felaktiga metod slogs ner av Katolska kyrkan och tillät tidigare förbjudna idéer att frodas.

Kyrkan gjorde också naturfilosofi till en obligatorisk del av kurserna för teologistuderande. Så vetenskap intog en central plats vid kristna lärosäten som den inte hade vid de islamska madraserna. Och kristendomen själv försedde med en världsbild som passade ihop med experimentell vetenskap.

År 1085 föll den stora islamska staden Toledo för Alfonso IV, konung av Kastilien,De kristna erövrarna lämnade det magnifika biblioteket intakt och ryktet spreds om de sagolika skatter som det rymde.

Européer var väl medvetna om att de hade förlorat mycket av den antika världens lärdom efter Roms fall och de var angelägna att återerövra den. Detta resulterade i översättning av arabiska och grekiska verk till latin, så att vid 1200 hade kristna hunnit ikapp i vetenskap och matematik. Ursprungligen var en del kyrkomän misstänksamma mot all denna nya kunskap och fruktade att den skulle utmana tron.

När man fann ett näste med heretiker i Paris med omnejd ledde paniken till en tillfällig bannlysning av Aristoteles naturfilosofi vid universiteten i området. De lärda blev ursinniga och krävde att de förbjudna böckerna skulle återinföras.

Så efter ett tillfälligt avbrott återkallade påven bannbullan och Aristoteles återtog sin plats i hjärtat av kristen utbildning.

Som vi kan se var faran med Aristoteles hans metod. Det var tillräckligt att några av hans slutsatser motsade uppenbarad teologi, men problemet låg djupare än så. Eftersom han hade försökt uppnå sina resultat deduktivt, fick Aristoteles dem att framstå som en logisk nödvändighet.

Hans beundrare gjorde inte bara gällande att han hade rätt, de sa att han måste ha rätt. Gud själv var bunden av vad Aristoteles tänkte, eftersom medeltida teologer var överens om att fastän Gud är allsmäktig kan han inte motsäga logik. Men i själva verket var det mesta av Aristoteles naturfilosofi fel. Vetenskapen kunde inte göra framsteg förrän den grekiska myten lyftes från dess dödliga hand.

Kyrkan måste ta itu med detta, även om den i huvudsak intresserade sig för teologi och inte vetenskap. År 1277 gjorde Paris biskop, med påvens stöd, en lista över enligt dennes heretiska åsikter som utgick från Aristoteles verk och hans medeltida efterföljare. Effekten blev paradoxalt nog befriande.

Plötsligt blev europeiska filosofer fria att tänka utanför den aristoteliska boxen. De kunde inte längre förutsätta att grekerna alltid hade rätt. Alltså, om Gud ville, ansågs ett vacuum inte längre omöjligt.

Det kunde till och med finnas mer än ett universum. Nu kunde naturfilosofer spekulera om allt möjligt som tidigare var uteslutet. Som resultat blev trettonhundratalet en vetenskaplig guldålder som förberedelse för Copernicus och Galileos kommande verk. Jag nämner några exempel.

Copernicus är naturligtvis berömd för sitt påstående att jorden roterar runt solen snarare än att vara stillastående i centrum av universum, som Aristoteles hade lärt ut. Det är helt förnuftigt att tro att jorden står stilla, särskilt som vi inte kan känna rörelsen.

Men på trettonhundratalet var filosofen John Buridan och hans student Nicole Oresme de första som utvecklade argumenten som senare användes av Copernicus till att förklara varför vi inte kan känna att jorden rör sig.

Aristoteles framlade tanken att universum rör sig runt jorden varje dag. Buridan ställde frågan varför det inte skulle kunna vara tvärt om, då han insåg att för oss skulle det se exakt likadant ut.

Han använde liknelsen om någon som befinner sig ombord på en båt: ”Om någon finns i en båt som rör sig och föreställer sig att han står stilla och ser en annan båt, som verkligen står stilla, då kan det förefalla honom som att det är den andra båten som rör sig.....Och spå samma sätt kan vi anta att solen alltid står stilla och att det det är vår jord som rör sig.”

Jämför detta med det argument Copernicus använde i sin bok 1543, On the Revolutions of the Heavenly Speres:

 När en båt seglar på ett stilla hav, får alla ombord intrycket att det är alla utanför som rör sig, medan de själva och alla ombord står stilla. Så med jorden kan det vara på något liknande sätt, att man kan tro att hela universum rör sig runt jorden (medan jorden står stilla).

Naturligtvis är det så med Copernicus att han, liksom de andra författarna från renässansen, inte erkände att de hade någon skyldighet att tacka sina förgångare. Snarare gav han hellre sina argument en klassisk glans genom att citera någon rad från Vigilius Eneiden.

Vad det nu kan betyda använde Copernicus också islamsk matematisk astronomi utan hänvisningar. Som tidsandan krävde erkände han endast grekiska och romerska källor.

Trots sitt korrekta argument om relativ rörelse kom John Buridan fram till att jorden inte rörde sig. Han tänkte sig att om jorden roterade skulle en pil som man sköt upp i luften landa långt bort, eftersom jorden skulle ha rört sig innan den landade.

Hans elev Nicole Oresme insåg att detta argument var falskt, eftersom pilen ärver jordens rörelse när den skjuts. Jorden, bågskytten och pilen roterar alla tillsammans.

Galileo beskriver detaljerat dessa tankeexperiment i sin Dialogue Concerning the Two Chief World Systems (för vilket han ställdes inför rätta av påve Urban VIII).Men man kan inte utläsa från Galileos text att hans argument är ganska slitna.

Även Galileos viktigaste verk Dialogues on Two New Sciences ger starkt eko från de idéer som utvecklades under trettonhundratalet.

Formeln som han härrör från rörelsen hos en likformigt accelererad kropp var i själva verket upptäckt under trettonhundratalet i Merton College, Oxford. Och det diagrammatiska beviset Galileo använde för detta teorem visades först av Nicole Oresme själv.

Det finns inte längre något tvivel om att pionjärerna inom den tidiga moderna vetenskapen står mer i skuld till sina medeltida föregångare än vad de vill medge.

Men under femtonhundratalet menade humanismen, den tidens politiska korrekthet, att det var respektabelt att erkänna inflytande från den klassiska världen medan man nedvärderade medeltiden. I viss utsträckning är det så idag också.

Medeltidens vetenskap är viktig, inte bara för de teorier som tidig modern vetenskap utnyttjade. Medeltida kristna teologer utvecklade också det metafysiska ramverk inom vilket det blev meningsfullt att över huvud taget praktisera vetenskap.

Även med hänsyn till dagens föreställning om konflikten mellan vetenskap och religion har kristendomen visat sig på ett unikt sätt ha bidragit till vetenskapliga studier av naturen. För det första, medan det finns litet i bibeln som kan kallas vetenskap, är boken Genesis mycket tydlig om var universum kom från.

Tvärt emot Aristoteles idé att det är evigt säger bibeln att Gud gjorde världen vid tidens början. Kristna tror att världen skapades ex nihilo, ur intet. Gud behövde inte utgå från något tidigare existerande material som motstod hans syfte. Detta betydde att skapelsen blev ”god” som Gud ville.

Kristna teologer anser att Gud tillät världen att utvecklas fritt genom naturlagar som han hade fastställt. Naturens ordning följer dessa lagar. Gud manipulerade inte personligen varje atom.

Redan på elvahundratalet hade William Conches insett detta. ”Jag tar ingenting bort från Gud,” skrev han. ”Allting i världen skapades av Gud, utom det onda. Men han gjorde annat genom naturens sätt att fungera, vilket är Guds sätt att verka.”

För det andra är kristnas Gud pålitlig. Han är inte nyckfull som Olympens gudar i det antika Grekland eller fullständigt bortom förståelse som Allah. Naturfilosofer (vetenskapsmän enligt våra termer)visste att de kunde lita på de lagar han hade nedlagt.

Naturen själv skulle återspegla hans karaktär genom att lyda hans befallningar. Detta gav kristna god anledning att tro att vetenskap var ett praktiskt åtagande, att naturen följde fastställda lagar som kunde upptäckas. Som Thierry av Chartres, en annan teolog från elvahundratalet uttryckte det:

Eftersom tingen i världen är föränderliga och förgängliga är det nödvändigt att de måste ha ett upphov. Eftersom de är ordnade på ett förnuftigt sätt och i mycket vacker ordning måste de nödvändigtvis ha skapats med visdom. Men eftersom Skaparen, så att säga, inte är i behov av någonting, eftersom han är fullkomlig och tillräcklig i sig själv, måste han skapa det han skapar endast på grund av sin välvilja och kärlek.

För det tredje gjorde kristenheten vetenskapen teologiskt godkänd och även en rättfärdig väg att eftersträva.

Eftersom Gud skapade världen ärar det Gud att utforska hur den fungerar, det ärar dess skapare. Och eftersom vetenskapen studerar hur naturen vanligtvis fungerar, är det onödigt att bekymra sig om de undantagsfall då Gud ingriper direkt via under.

Som John Buridan förklarade på trettonhundratalet: ”Det är tydligt att varje eld är het, även om motsatsen är möjlig via Guds kraft. Och det är bevis av detta slag som är tillräckligt för vetenskapens principer och slutsatser.”

 Men eftersom Gud var fri att göra som han behagade, insåg kristna att det var omöjligt att utforska naturlagarna enbart genom rationell analys. Det enda sättet att upptäcka hans plan var att gå ut och titta.

Vetenskapen kan inte lita enbart på rent förnuft för att ta fram teorier, ännu mindre på Aristoteles slutledningar enligt ”logisk nödvändighet.” Gud skapade världen på det sätt han ville, inte så som Aristoteles sa att han måste.”

Med de fördelar kristendomen erbjöd är det knappast förvånande att modern vetenskap utvecklades enbart i väst, inom en kristen civilisation. Trots att andra religiösa traditioner kunde ha erbjudit en liknande fruktbar grund för studium av naturen, gjorde faktiskt ingen det.

Kristendomen var den avgörande orsaken till den unika utvecklingen av västerländsk vetenskap, den enda vetenskap som har producerat sanna teorier om naturen.

James Hannam

James Hannam är författaren till The Genesis of Science; How Christian Middle Ages Launched the Scientific Revolution /Regnery) och blev förordad som pristagare till the Royal Society Science Book Prize.

 

Översättning: Gullan Malmquist


                           




Annons:


Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.

Nyheter - Norden
Islamistiska Regler i Danska Skolor
Islamistiska Regler i Danska Skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".


Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.

Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.


Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.


Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.

Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.




Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.

Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.


Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.

Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.


Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.

Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center


Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.




Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden

Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister


Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem

Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.


Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.

Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.


Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.

Krönika - Nima Gholam Ali Pour
Fake-News
Fake-News
Mainstream media är genom sina fake-news, antidemokratiska metoder och sanningsförakt ett hot mot demokratin.


Granskning - Sverige
Statistiker styr Sverige
Statistiker styr Sverige
Det är någon anonym statistiker som styr Sverige. Fraktionerad statistik läggs ut som uttömmande sanningar i medierna, på Sveriges Radio t.ex. Vem har inte råkat på följande korta påstående i media: Det finns fler kvinnor än män i Sverige.

Inrikes
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Efter att JO och Försvarsmaktens personalansvarsnämnd slagit fast att den soldat som inte ville delta i Prideparaden genom att verka som lastbilschaufför i paraden hade den moraliska rätten på sin sida, så har Försvarsmakten svängt i frågan.


Inrikes
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet.

Politik
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
Det är inte bara i Sverige som "feministiska" makteliten hycklar. Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.


Insändare
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!

Utrikes
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Målet tros vara ett syriskt vetenskapligt forskningscenter för kemiska vapen och även en utvecklingsplats för robotvapen. Syrien är uppbackat av Iran och Ryssland.


Utrikes
USA:s försvarsminister varnar Sverige
USA:s försvarsminister varnar Sverige
En Statement of Intent (SOI) om utökat militärt samarbete finns sedan ett år mellan USA och Sverige. I ett hemligstämplat brev till Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna av att underteckna konventionen om en kärnvapenfri värld, enligt SvD.