Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.
Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Publicerades 2017-10-31 © Wikimedia Commons

 

Musikaliskt förknippas reformationen med rätta med införandet av församlingskoraler på folkspråket. Men detta är bara halva sanningen. I själva verket systematiserades både musikstudiet och körmusiken, liksom liturgin, genom reformatorernas målmedvetna arbete. Stycken att framföras i gudstjänsten i anslutning till helgdagarnas fasta bibeltexter var bakgrunden till Johann Sebastian Bachs (1685-1750) senare så berömda kyrkokantater.

 

Martin Luther (1483-1546) måste 1521-22 bemöta ett dubbelt angrepp. Efter att ha bannlysts av påven och sedan dömts till fredlöshet inför kejsaren under riksdagen i Worms, befann han sig i tillfällig säkerhet på slottet Wartburg. Här nåddes han av budet att reformationen i Wittenberg radikaliserats och gått över styr. Den forne medkämpen Andreas Karlstadt ledde nu bildstormen mot kyrkans konst. Han skrev även 53 teser mot traditionell kyrkomusik. Oackompanjerad unison sång krävdes här som norm. Intressant nog genomdrevs detta ideal senare inom kalvinismen. Luther valde 1522 att återvända för att återställa reformationens fokus, evangeliet.

 

Formula missae – latinsk mässa 1523

Luther var närmast konservativ. Gudstjänster på tyska förekom redan. Men Luther utgav i december 1523 en reformerad latinsk mässordning, Formula missae. Teologiskt var syftet att ta bort kanonbönen, vilken i ”mässoffersläran” framställer Kristi kropp och blod som ett offer från församlingen till Gud. Han bevarade däremot den latinska liturgin med de gregorianska melodierna. Mot slutet kommer dock en programförklaring: ”Jag önskar också att vi hade så många sånger som möjligt på folkspråket som folket kunde sjunga under mässan, direkt efter gradualet och också efter Sanctus [Helig] och Agnus Dei [O Guds Lamm].” Koraler tänks alltså på bara tre ställen. Några kan också sjungas efter nattvarden. Predikan var förstås på folkspråket.

 

Koralen på folkspråket

Ordet ”koral” betyder enstämmig sång och användes först om den gregorianska sången under medeltiden. Redan före slutet av 1523 hade koraler, både av Luther och t.ex. Paul Speratus, tryckts som blad och spritts allt mer. Omkring årsskiftet 1523/4, skrev Luther till forne studiekamraten och nu kurfursten Fredrik den vises privatsekreterare, Georg Spalatin, för att be honom att delta i diktandet, ”så att Guds ord kan fortleva bland folket även genom sång. Överallt söker vi efter poeter”.

Luther själv låg bakom 35 koraler; de flesta kom i en stöt 1523-24. Antingen var de bearbetningar – mest av gregorianska melodier, men några av medeltida tyska s.k. Leisen (av omkvädet ”Kyrieleis”; se Sv.ps. 431) – eller nykomponerade. Ofta skrev han till nya verser.

Tidigt 1524 hade bladen börjat samlas till vad vi nu kallar psalmböcker. Detta gjordes rent kommersiellt av tryckare. Först var Jobst Gutknecht i Nürnberg, som gav ut åtta sånger; därav namnet ”Åttasångerboken” (”Nürnberg 1524”, Sv.ps. 32). Den egentliga titeln innehåller en intressant upplysning: ”… att sjungas i kyrkan som delvis redan praktiseras i Wittenberg”. Sångerna hade alltså införts 1523 i samband med den reformerade latinska mässan. Två större samlingar (båda kallade Enchiridion) kom samma år ut i Erfurt. 18 av 25 koraler i båda var av Luther (”Erfurt 1524”, Sv.ps. 36, 50, 51).

Den första officiella samlingen under Luthers överinseende kom även den 1524, i Wittenberg. Men ”Liten andlig sångbok”, Geystliche gesangk Buchleyn (ofta kallad Chorgesangbuch), var flerstämmig. Skolkören skulle tränas, och möjligen sjöng den i början sättningarna för att vänja församlingen vid koralerna. Kören kunde också sjunga flerstämmigt växelvis varannan vers. Snart kom en enstämmig version, men nya utgåvor av den flerstämmiga fortsatte komma.

Arrangör var hovkompositören och sångaren i Torgau, Johann Walter. På samma sätt som tidigare de gregorianska melodierna användes nu för första gången de nya koralerna som utgångspunkt – den ”fasta sången”, cantus firmus – när man komponerade i flera stämmor. Melodin låg fortfarande i tenoren, som har sitt namn, ténor, av att den ”höll” denna. 24 av 38 koraler var av Luther (”Wittenberg 1524”, Sv.ps. 537).

Walters samling var också den första till vilken Luther skrev ett förord. Han utvecklade i dessa en musikteologi. Här bemöts "svärmarnas" konstkritik: ”Inte heller är det min mening att genom evangeliet alla konster ska slås ner och försvinna, så som vissa av de skenandliga hävdar, utan jag vill se alla konster, särskilt musiken, använda i dens tjänst som gav och skapade dem. Jag ber därför att varje from kristen må vara tillfreds med detta och erbjuda sin hjälp om Gud har gett honom liknande eller större gåvor.”

En strid ström av koralsamlingar följde nu. Luther överinsåg de sex viktigaste, men vid hans död 1546 hade nästan 100 kommit ut, under de första 50 åren över 200. Det är ingen överdrift att säga att sångerna präglade hela den tyska kulturen. Samtidigt innehöll texterna teologiskt övervägd biblisk lära. Även tryckeribranschen fick ett uppsving.

 

Skolorna och musiktrycket

I februari 1524 gav Luther ut boken ”Till rådmännen i alla städer i Tyskland att de må upprätta och vidmakthålla kristliga skolor”, där han förordar att studieplanen ska innehålla musik. Under det senare 1520-talet gjorde reformatorerna latinskolorna till centra för musikundervisningen. En av lärarna, kantorn (”sångare”), blev körledare under gudstjänsterna. Även i Sverige följdes detta. I Laurentius Petris Kyrkoordning 1571, kapitel 29, står det att mellan klockan 12 och 13 ska latinskolans översta klasser ”öffuas in Musica, bådhe Chorali och Figuratiua [enstämmig och flerstämmig]. Icke at the allenast siunga ex usu [praktiskt], vthan at the ock på samma tijdh warda vnderwijste in Rudimentis Musicae [musiklära]. Och skal thenne timen brukas till sång, icke Måndagen allenast, vthan ock så alla the andra dagarna j wekonne.”

Men även tryckkonsten bidrog. Georg Rhau var en föregångare till Bach som kantor i Leipzig. Vid disputationen i Leipzig mellan Luther och Eck 1519 framfördes i Thomaskyrkan Rhaus 12-stämmiga Missa de Sancto Spiritu, tyvärr ej bevarad. 1523 flyttade Rhau till Wittenberg och blev reformationens ledande tryckare, både av teologi och musik. Hans stora serie på 15 volymer av liturgisk flerstämmig musik av olika kompositörer för årets alla sön- och helgdagar fick historisk betydelse. Den blev startpunkten för de kyrkovokalverk över predikotexterna för varje helgdag som över åren skulle komponeras av Bach och andra evangeliska kompositörer.

 

Deutsche Messe – tysk mässa 1525/26

Till slut kom även Luthers ”tyska mässa och gudstjänstordning”, Deutsche Messe. Två saker är här viktiga att förstå: 1) Han avsåg den inte som en slutgiltig form: ”Gör den inte till en sträng lag för att binda eller snärja någons samvete, utan använd den i kristen frihet så länge, när, var och hur den passar och gagnar saken.” 2) Hans tyska mässa skulle heller inte upphäva hans latinska, som tränar studenter på större orter i latin. ”På intet sätt skulle jag vilja upphöra med gudstjänsten på latin, ty de unga är min huvudangelägenhet”, skriver han. Med latinets hjälp kan de sprida evangeliet i andra länder. ”Dessa två gudstjänstordningar måste användas offentligt, i kyrkorna, för hela folket.” Luthers arbete var inte en kulturkamp mot det latinska utan en pedagogisk och teologisk kamp. Inte heller var det en demokratifråga, vilket ofta läggs in i vår tid.

Tyska mässan är full av noter. Som musikalisk expertis anlitades kurfurstens kapellmästare Konrad Rupsch och den nämnde Johann Walter från Torgau. Den första fullständiga tyska mässan i Wittenberg hölls 29 oktober 1525. Juldagen infördes den definitivt, och trycktes följande år.

När evangeliska områden senare bestämde egna gudstjänstordningar var dessa ofta en blandning av Luthers båda, så att den första delen, Ordet, mer följde den latinska – särskilt vid större helger – medan den andra, sakramentet, mer följde Tyska mässan. Latinet i första delen är bakgrunden till den s.k. Lutherska mässan, en tonsättning av Kyrie och Gloria endast. Sådana gjordes av Bach och andra.

 

Luthers musikteologi

Martin Luther menade att musiken är en härlig ”Guds gåva”, donum Dei. Den är inte skapad av människor. Den helige Ande ärar musiken när han använder den som medel, som när Elisa kallar fram en harpospelare för att kunna profetera (2 Kung 3:15) eller när David genom harpospelet driver bort en ond ande från kung Saul (1 Sam 16:23).

Reformatorn sätter musiken näst efter teologin: ”Jag tvekar inte att slå fast att förutom teologin finns det ingen konst som kan sättas på samma nivå som musiken, eftersom förutom teologin den ensam åstadkommer det som annars bara teologin kan göra, nämligen ett lugnt och glatt sinnelag. Tydligt bevis på detta är att djävulen, skaparen av sorgesamma bekymmer och betungande oro, flyr vid ljudet av musik, nästan som han flyr för teologins ord.”

I förordet till Georg Rhaus samling för kyrkoårets söndagar, Symphoniae iucundae (1538, med latinska texter), prisar Luther den flerstämmiga körmusiken: ”När lärdom läggs till allt detta och konstnärlig musik som rättar, utvecklar och förädlar den naturliga musiken, då till sist är det möjligt att smaka i förundran – men ändå inte begripa – Guds absoluta och fullkomliga visdom i hans underbara verk musiken. Här är det anmärkningsvärt att en stämma fortsätter att sjunga tenoren [melodistämman då], medan samtidigt många andra stämmor leker runt den, upphöjer och smyckar den i översvallande toner, och liksom leder den fram i en gudomlig ringdans, så att de som rörs det minsta inte vet av något mera enastående i denna världen.”

Luther gjorde själv en kort flerstämmig komposition, Non moriar sed vivam, ”Jag skall inte dö utan leva” (Ps. 118:17), som finns bevarad. Körsångstraditionen i vårt land måste härledas till honom.

Orsaken till att den skolade kyrkomusiken gick tillbaka inom evangelisk tradition var inte alls reformationen utan det 200 år senare dubbla inflytandet från den s k upplysningen med dess förnuftsvurm och pietismen, vilken uppfattade den som världslig. Inom reformationen var kören och liturgin högt hållna.

Stefan Pehrson

 

Huvudsaklig litteratur

Robin A. Leaver, Luther’s Liturgical Music: Principles and Implications, 2007.

Luther’s Works: American Edition, vol. 53: Liturgy and Hymns, 1965.


                           




Annons:


Target Africa
Människorättskämpen Obianuju Ekeocha gör upp med modern kolonialism i boken Target Africa.

Kristna Värdepartiet
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter Lukas Berggrens artikel


Partiet som tar kvinnornas parti
Kristna Värdepartiet är ett parti som står upp för kvinnors rättigheter, skriver en grupp kvinnliga partimedlemmar.

Kristna Värdepartiet
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter de tre pingstprofilernas debattartikel om varför de anser att man bör rösta på KD.


Kristna Värdepartiet
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Kristna Värdepartiets Lars Borgström ifrågasätter Liberalernas kollektivbestraffning av religiösa friskolor.


Om Pride och människovärdet
Människovärdesprincipen gäller för alla. Men människans förutsättningar gäller också för alla. När ”HBTQ”-rörelsen vänder sig mot dessa motverkar den människovärdet.

Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.




Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april

Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.


Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.

Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.


Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet

Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.


Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?




Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.

Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".


Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.

Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.


Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.

Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.


Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.

Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden

Bilgisayar Servisi Kızılay Web Tasarım Ankara DershaneAnkara Kız YurtlarıKız Yurdu Ankara