Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.
Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Publicerades 2017-10-31 © Wikimedia Commons

 

Musikaliskt förknippas reformationen med rätta med införandet av församlingskoraler på folkspråket. Men detta är bara halva sanningen. I själva verket systematiserades både musikstudiet och körmusiken, liksom liturgin, genom reformatorernas målmedvetna arbete. Stycken att framföras i gudstjänsten i anslutning till helgdagarnas fasta bibeltexter var bakgrunden till Johann Sebastian Bachs (1685-1750) senare så berömda kyrkokantater.

 

Martin Luther (1483-1546) måste 1521-22 bemöta ett dubbelt angrepp. Efter att ha bannlysts av påven och sedan dömts till fredlöshet inför kejsaren under riksdagen i Worms, befann han sig i tillfällig säkerhet på slottet Wartburg. Här nåddes han av budet att reformationen i Wittenberg radikaliserats och gått över styr. Den forne medkämpen Andreas Karlstadt ledde nu bildstormen mot kyrkans konst. Han skrev även 53 teser mot traditionell kyrkomusik. Oackompanjerad unison sång krävdes här som norm. Intressant nog genomdrevs detta ideal senare inom kalvinismen. Luther valde 1522 att återvända för att återställa reformationens fokus, evangeliet.

 

Formula missae – latinsk mässa 1523

Luther var närmast konservativ. Gudstjänster på tyska förekom redan. Men Luther utgav i december 1523 en reformerad latinsk mässordning, Formula missae. Teologiskt var syftet att ta bort kanonbönen, vilken i ”mässoffersläran” framställer Kristi kropp och blod som ett offer från församlingen till Gud. Han bevarade däremot den latinska liturgin med de gregorianska melodierna. Mot slutet kommer dock en programförklaring: ”Jag önskar också att vi hade så många sånger som möjligt på folkspråket som folket kunde sjunga under mässan, direkt efter gradualet och också efter Sanctus [Helig] och Agnus Dei [O Guds Lamm].” Koraler tänks alltså på bara tre ställen. Några kan också sjungas efter nattvarden. Predikan var förstås på folkspråket.

 

Koralen på folkspråket

Ordet ”koral” betyder enstämmig sång och användes först om den gregorianska sången under medeltiden. Redan före slutet av 1523 hade koraler, både av Luther och t.ex. Paul Speratus, tryckts som blad och spritts allt mer. Omkring årsskiftet 1523/4, skrev Luther till forne studiekamraten och nu kurfursten Fredrik den vises privatsekreterare, Georg Spalatin, för att be honom att delta i diktandet, ”så att Guds ord kan fortleva bland folket även genom sång. Överallt söker vi efter poeter”.

Luther själv låg bakom 35 koraler; de flesta kom i en stöt 1523-24. Antingen var de bearbetningar – mest av gregorianska melodier, men några av medeltida tyska s.k. Leisen (av omkvädet ”Kyrieleis”; se Sv.ps. 431) – eller nykomponerade. Ofta skrev han till nya verser.

Tidigt 1524 hade bladen börjat samlas till vad vi nu kallar psalmböcker. Detta gjordes rent kommersiellt av tryckare. Först var Jobst Gutknecht i Nürnberg, som gav ut åtta sånger; därav namnet ”Åttasångerboken” (”Nürnberg 1524”, Sv.ps. 32). Den egentliga titeln innehåller en intressant upplysning: ”… att sjungas i kyrkan som delvis redan praktiseras i Wittenberg”. Sångerna hade alltså införts 1523 i samband med den reformerade latinska mässan. Två större samlingar (båda kallade Enchiridion) kom samma år ut i Erfurt. 18 av 25 koraler i båda var av Luther (”Erfurt 1524”, Sv.ps. 36, 50, 51).

Den första officiella samlingen under Luthers överinseende kom även den 1524, i Wittenberg. Men ”Liten andlig sångbok”, Geystliche gesangk Buchleyn (ofta kallad Chorgesangbuch), var flerstämmig. Skolkören skulle tränas, och möjligen sjöng den i början sättningarna för att vänja församlingen vid koralerna. Kören kunde också sjunga flerstämmigt växelvis varannan vers. Snart kom en enstämmig version, men nya utgåvor av den flerstämmiga fortsatte komma.

Arrangör var hovkompositören och sångaren i Torgau, Johann Walter. På samma sätt som tidigare de gregorianska melodierna användes nu för första gången de nya koralerna som utgångspunkt – den ”fasta sången”, cantus firmus – när man komponerade i flera stämmor. Melodin låg fortfarande i tenoren, som har sitt namn, ténor, av att den ”höll” denna. 24 av 38 koraler var av Luther (”Wittenberg 1524”, Sv.ps. 537).

Walters samling var också den första till vilken Luther skrev ett förord. Han utvecklade i dessa en musikteologi. Här bemöts "svärmarnas" konstkritik: ”Inte heller är det min mening att genom evangeliet alla konster ska slås ner och försvinna, så som vissa av de skenandliga hävdar, utan jag vill se alla konster, särskilt musiken, använda i dens tjänst som gav och skapade dem. Jag ber därför att varje from kristen må vara tillfreds med detta och erbjuda sin hjälp om Gud har gett honom liknande eller större gåvor.”

En strid ström av koralsamlingar följde nu. Luther överinsåg de sex viktigaste, men vid hans död 1546 hade nästan 100 kommit ut, under de första 50 åren över 200. Det är ingen överdrift att säga att sångerna präglade hela den tyska kulturen. Samtidigt innehöll texterna teologiskt övervägd biblisk lära. Även tryckeribranschen fick ett uppsving.

 

Skolorna och musiktrycket

I februari 1524 gav Luther ut boken ”Till rådmännen i alla städer i Tyskland att de må upprätta och vidmakthålla kristliga skolor”, där han förordar att studieplanen ska innehålla musik. Under det senare 1520-talet gjorde reformatorerna latinskolorna till centra för musikundervisningen. En av lärarna, kantorn (”sångare”), blev körledare under gudstjänsterna. Även i Sverige följdes detta. I Laurentius Petris Kyrkoordning 1571, kapitel 29, står det att mellan klockan 12 och 13 ska latinskolans översta klasser ”öffuas in Musica, bådhe Chorali och Figuratiua [enstämmig och flerstämmig]. Icke at the allenast siunga ex usu [praktiskt], vthan at the ock på samma tijdh warda vnderwijste in Rudimentis Musicae [musiklära]. Och skal thenne timen brukas till sång, icke Måndagen allenast, vthan ock så alla the andra dagarna j wekonne.”

Men även tryckkonsten bidrog. Georg Rhau var en föregångare till Bach som kantor i Leipzig. Vid disputationen i Leipzig mellan Luther och Eck 1519 framfördes i Thomaskyrkan Rhaus 12-stämmiga Missa de Sancto Spiritu, tyvärr ej bevarad. 1523 flyttade Rhau till Wittenberg och blev reformationens ledande tryckare, både av teologi och musik. Hans stora serie på 15 volymer av liturgisk flerstämmig musik av olika kompositörer för årets alla sön- och helgdagar fick historisk betydelse. Den blev startpunkten för de kyrkovokalverk över predikotexterna för varje helgdag som över åren skulle komponeras av Bach och andra evangeliska kompositörer.

 

Deutsche Messe – tysk mässa 1525/26

Till slut kom även Luthers ”tyska mässa och gudstjänstordning”, Deutsche Messe. Två saker är här viktiga att förstå: 1) Han avsåg den inte som en slutgiltig form: ”Gör den inte till en sträng lag för att binda eller snärja någons samvete, utan använd den i kristen frihet så länge, när, var och hur den passar och gagnar saken.” 2) Hans tyska mässa skulle heller inte upphäva hans latinska, som tränar studenter på större orter i latin. ”På intet sätt skulle jag vilja upphöra med gudstjänsten på latin, ty de unga är min huvudangelägenhet”, skriver han. Med latinets hjälp kan de sprida evangeliet i andra länder. ”Dessa två gudstjänstordningar måste användas offentligt, i kyrkorna, för hela folket.” Luthers arbete var inte en kulturkamp mot det latinska utan en pedagogisk och teologisk kamp. Inte heller var det en demokratifråga, vilket ofta läggs in i vår tid.

Tyska mässan är full av noter. Som musikalisk expertis anlitades kurfurstens kapellmästare Konrad Rupsch och den nämnde Johann Walter från Torgau. Den första fullständiga tyska mässan i Wittenberg hölls 29 oktober 1525. Juldagen infördes den definitivt, och trycktes följande år.

När evangeliska områden senare bestämde egna gudstjänstordningar var dessa ofta en blandning av Luthers båda, så att den första delen, Ordet, mer följde den latinska – särskilt vid större helger – medan den andra, sakramentet, mer följde Tyska mässan. Latinet i första delen är bakgrunden till den s.k. Lutherska mässan, en tonsättning av Kyrie och Gloria endast. Sådana gjordes av Bach och andra.

 

Luthers musikteologi

Martin Luther menade att musiken är en härlig ”Guds gåva”, donum Dei. Den är inte skapad av människor. Den helige Ande ärar musiken när han använder den som medel, som när Elisa kallar fram en harpospelare för att kunna profetera (2 Kung 3:15) eller när David genom harpospelet driver bort en ond ande från kung Saul (1 Sam 16:23).

Reformatorn sätter musiken näst efter teologin: ”Jag tvekar inte att slå fast att förutom teologin finns det ingen konst som kan sättas på samma nivå som musiken, eftersom förutom teologin den ensam åstadkommer det som annars bara teologin kan göra, nämligen ett lugnt och glatt sinnelag. Tydligt bevis på detta är att djävulen, skaparen av sorgesamma bekymmer och betungande oro, flyr vid ljudet av musik, nästan som han flyr för teologins ord.”

I förordet till Georg Rhaus samling för kyrkoårets söndagar, Symphoniae iucundae (1538, med latinska texter), prisar Luther den flerstämmiga körmusiken: ”När lärdom läggs till allt detta och konstnärlig musik som rättar, utvecklar och förädlar den naturliga musiken, då till sist är det möjligt att smaka i förundran – men ändå inte begripa – Guds absoluta och fullkomliga visdom i hans underbara verk musiken. Här är det anmärkningsvärt att en stämma fortsätter att sjunga tenoren [melodistämman då], medan samtidigt många andra stämmor leker runt den, upphöjer och smyckar den i översvallande toner, och liksom leder den fram i en gudomlig ringdans, så att de som rörs det minsta inte vet av något mera enastående i denna världen.”

Luther gjorde själv en kort flerstämmig komposition, Non moriar sed vivam, ”Jag skall inte dö utan leva” (Ps. 118:17), som finns bevarad. Körsångstraditionen i vårt land måste härledas till honom.

Orsaken till att den skolade kyrkomusiken gick tillbaka inom evangelisk tradition var inte alls reformationen utan det 200 år senare dubbla inflytandet från den s k upplysningen med dess förnuftsvurm och pietismen, vilken uppfattade den som världslig. Inom reformationen var kören och liturgin högt hållna.

Stefan Pehrson

 

Huvudsaklig litteratur

Robin A. Leaver, Luther’s Liturgical Music: Principles and Implications, 2007.

Luther’s Works: American Edition, vol. 53: Liturgy and Hymns, 1965.


                           




Annons:


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center


Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.

Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden




Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem


Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.


Krönika - Nima Gholam Ali Pour
Fake-News
Fake-News
Mainstream media är genom sina fake-news, antidemokratiska metoder och sanningsförakt ett hot mot demokratin.




Granskning - Sverige
Statistiker styr Sverige
Statistiker styr Sverige
Det är någon anonym statistiker som styr Sverige. Fraktionerad statistik läggs ut som uttömmande sanningar i medierna, på Sveriges Radio t.ex. Vem har inte råkat på följande korta påstående i media: Det finns fler kvinnor än män i Sverige.

Inrikes
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Efter att JO och Försvarsmaktens personalansvarsnämnd slagit fast att den soldat som inte ville delta i Prideparaden genom att verka som lastbilschaufför i paraden hade den moraliska rätten på sin sida, så har Försvarsmakten svängt i frågan.


Inrikes
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet.

Politik
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
Det är inte bara i Sverige som "feministiska" makteliten hycklar. Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.


Insändare
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!

Utrikes
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Målet tros vara ett syriskt vetenskapligt forskningscenter för kemiska vapen och även en utvecklingsplats för robotvapen. Syrien är uppbackat av Iran och Ryssland.


Utrikes
USA:s försvarsminister varnar Sverige
USA:s försvarsminister varnar Sverige
En Statement of Intent (SOI) om utökat militärt samarbete finns sedan ett år mellan USA och Sverige. I ett hemligstämplat brev till Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna av att underteckna konventionen om en kärnvapenfri värld, enligt SvD.

Inrikes
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Många menar att Mikael Odenberg är den siste moderaten sedan Mats Johansson dog och Rolf K Nilsson gick över till Medborgerlig samling.


Utrikes - Politik
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Enligt fria oberoende medier i USA närmar sig eller passerar landet, och då förmodligen resten av västvärlden så småningom, övervakningssamhället i George Orwells roman ”1984” från 1949.

Utrikes
Facebooks används för slavhandel
Facebooks används för slavhandel
Grävande journalistik avslöjar Facebooks roll i människosmuggling och slavhandel.


Ekonomi
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Välfärdsstaten med sin fördelningspolitik har stora bekymmer. Ekonomen Daniel J. Mitchell förklarade redan förra året att USA står inför en allvarlig långsiktig utmaning, som är överförbart på många andra länder inklusive Sverige.

Debatt
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT som låtsats vara neutrala är i själva verket en kulturmarxistisk bastion som har en fientlig agenda mot det svenska folket hävdar Bechir Rabani i denna debattartikel.


Insändare
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Dagens insändare kommenterar händelsen där ofödda barn fortsätter att leva efter aborten.

Utrikes
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Nordkorea varnar USA för att de har gjort upp planer på ett robotangrepp med robotar riktade mot amerikanska militärbaser i Guam i Stilla havet. Robotbanan skulle i så fall gå rakt över Japanska territorium.


Inrikes
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Inget hindrar en offentligt anställd från att uttrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen.