Home    

Vetenskap: Tidigare okända rader i Gilgamesheposet upptäckt på stulen kilskriftslertavla

Fotograferad bild: Denna lertavla har en inskrift av en del av Gilgamesheposet. Den blev troligen stulen från en historisk fyndplats innan den såldes till ett museum i Irak.


En assyriolog vid Londons universitet (UCL) har upptäckt en stulen lertavla med antik text i kilskrift nyligen har förvärvats av ett museum i Irak. Denna innehåller 20 tidigare okända rader i den episka berättelsen Gilgamesheposet, det äldsta kända episka poemet, allmänt erkänt som det första stora verk i litteraturen som skapats.


Upptäckten ger nya detaljer om Gilgamesh, kung av Uruk, och om Enkidu, en vild man skapad av gudarna för att göra slut på Gilgamesh arrogans och som reser till Cederskogen, gudarnas hemvist, för att besegra den monstruöse jätten Humbaba.


Live Science rapporterar att tavlan, som mäter 11 cm x 9,5 cm köptes 2011 av Sulaymaniayh-museet i Slemani, Irak av en känd smugglare av mesopotamiska antikviteter.


Fastän ett sådant tillvägagångssätt är kontroversiellt, eftersom det göder den svarta marknaden för antikvitetshandel, är museets motargument att det är det enda sättet att förvärva en del av de konstföremål som bortrövats från historiska platser i Irak.  


Medan den exakta ursprungsorten av tavlan är okänd, leder skriftens stil och omständigheterna kring hur fyndet förvärvades, experter att tro att den grävts upp i en babylonisk fyndplats och att den kan dateras till så tidigt som till den den gamla babyloniska perioden (2003-1595 f.Kr)


När texten översattes av Farouk Al-Rawi, professor vid UCL, avdelningen för nära och mellersta Österns språk och kultur, med hjälp av Andrew George, associerad dekanus i språk och kultur i UCL, upptäckte de båda snart att den berättade fascinerande nya detaljer i den femte tavlan i Gilgamesheposet.



Staty av Gilgamesh, möjligen med Endiku symboliskt avbildad, från Sargon den andres palats i Dur Sharrukin (nuvarande Khorsabad, nära Mosul), 713-706 f.Kr. 




Ett nytt perspektiv på Cederskogen


Cederskogen är i mesopotamisk mytologi gudarnas härliga tillvaro som beskrivs på tavlorna 4-6 i Gilgamesheposet. Skogen som bevakades av halvguden Humbaba, betraktades allmänt som en plats för stillhet och eftertanke.


Men den nya delen i tavla 5, översatt av Al-Rawi, ger en helt annorlunda bild. ”Kanske mest förvånande, är upptäckten att Cederskogen enligt babylonisk litterär föreställning, visar sig vara en tät djungel, befolkad av en exotisk och högljudd fauna.


Tjattrandet av apor, cikadors körsång och kvittrandet av många slags fåglar utgjorde en symfoni (kakafoni) som dagligen underhöll skogens väktare Humbaba,” skriver Al-Rawi och George i sin uppsats´Tillbaka till Cederskogen: Början och slutet av tavla 5 i Gilgamesheposet.´


Humbaba framträder inte som ett barbariskt odjur, utan som en främmande härskare som underhölls med musik vid hovet på babyloniska kungars vis, men med musik av mer exotiskt slag, spelad av lika exotiska musikanter.


Den nyligen översatta texten lyder:


17 (Genom) hela skogen började en fågel sjunga:


18 (...) svarade varandra, ljudet var ett oavbrutet larm


19 (En ensam?) trädsyrsa åstadkom en högljudd kör.


20 (...) sjöng en sång som...högljudd herdepipa/flöjt


21 En skogsduva klagade, en turturduva ropade till svar


22 (Vid ljudet av) storken, jublar skogen,


23 (Vid ropet av) rapphönan jublar skogen i överflöd


24 (liksom ett band) av musikanter och trumslagare (?)


26 dagligen slår de i takt i Humbabas närvaro.


Från den nyligen översatta texten, Al-Rawi och George


 


Tidiga översättare av Gilgamesheposet antog att ”Cederskogen” syftar på Libanons cedrar. Bilden är av en cederskog i Libanon.




Enkidus ånger


Den nyupptäckta versen avslöjar nya detaljer om den inre konflikt som Enkidu upplevde. Då han och Gilgamesh dödade Humbaba, väktare av Cederskogen och barndomsvän till Enkidu.


Efter att ha dödat Humbaba och ödelagt Cederskogen genom att fälla träden och hugga bort grenarna, uttrycker Enkidu ånger över sina handlingar.


”Deras reaktion efter händelsen färgas av en aning dåligt samvete,” skriver Al-Rawi och George i sitt arbete.: ”Ångesten över att ha förnärmat gudarna, verkar för en nutida läsare ha samband med ekologisk ånger....Detta nyligen upptäckta tal av Enkidu förstärker intrycket av att i poeternas sinne var förstörelsen av Humbaba och hans träd moraliskt fel.”


302 (Enkidu) tog till orda och sade till Gilgamesh:


303 ”(Min vän,) vi har gjort om skogen (till) en vildmark


304 (hur) ska vi svara Enlil i Nippur?


305 ´(I) din makt dödade du väktaren.


306 Vad var denna din vrede som fick dig att trampa ner skogen?”


Från den nyss översatta texten, Al-Rawi och George


Översättningen av den nya texten avslöjar att även tusentals år efter inskriften erbjuder Gilgamesheposet fortfarande nya och spännande upptäckter.


 Tavlan och dess översättning finns nu för visning i Sulaymaniiyah-museet i Irak.


 April Holloway


 


 


Översättning: Gullan Malmquist


 




Comments