Home    

Krönika: Det mänskliga värdet

Var har människors hjärtan egentligen tagit vägen? Varje människoliv är okränkbart. Det är dock inget som Socialstyrelsen och dess rättsliga råd har tagit hänsyn till. Nu uppmanas kliniker i Sverige att spruta in koksalt direkt in i hjärtat hos ett kvarlevande foster i och efter v. 22. Det låter smaklöst och omänsklig, vilket det också är. Rådet vill heller inte sänka abortgränsen trots forskning om att allt fler barn överlever sena aborter.


Abort är och har alltid varit en känslig beröringspunkt. Hos vem ligger egentligen rättigheten? Situationen idag är att vi lägger så oändligt mycket mer fokus på kvinnan och hennes rättigheter i sammanhanget att vi inte ser konsekvenserna runt omkring som flyter med.


Jag förstår givetvis att aborter kan vara en oundviklig sista utväg, mest när det handlar om våldtäktsfall, incest eller vid fara för kvinnans liv. Men vi måste börja tänka på vad en abort är och vad det verkligen innebär för ett foster/barn.


Vi måste lägga av med den överliberala "vill-inte-ha-varan-så-jag-får-använda-ångerrätten"-attityden. Ett barn är ingen Bluray-film som man beställt och sedan ångrar minuterna senare. Ett barn är det finaste man kan få, och kan inte ersättas med alla Bluray-filmer i världen.


Ett foster är inte längre ett foster i dess rätta bemärkelse vid den så sena tidpunkten som v. 21+6/v. 22. Det spelar ingen roll vilka medicinska teorier man har, hur man paketerar dem och lägger fram dem.


Kalla mig abortmotståndare och antifeminist, om du har ett starkt behov av det. Men jag är grymt stolt över att stå upp för det lilla barnet som inte kan försvara sig.


Sänk abortgränsen, utifrån dagens tekniska möjligheter. Det är mycket mer effektivt och modernare. Därmed kan vi undvika sena abortprocesser med sena aborterade barn som påföljd.


 


Adam Salomonsson




Comments