Home    

Krönika: Stå upp mot antisemitismen - i och utanför Sverige.

Den 27 januari, mindes vi befrielsedagen från Auschwitz och tillika slutet för den nazistiska härskarepoken, som krävde mijontals liv, främst judar, men också andra grupper och minoriteter som inte ansågs inneha samma mänskliga värde som det ariska folket.


Året var 1945, datumet 27 januari. Sovjetiska trupper stormade in och drev bort SS-soldater. Man tog sig in, förbi Auschwitz murar och taggtrådar, och räddade livet på de många fångar som där fanns.


Statsminister Stefan Löfven talade sig varm om Sveriges judar när han på minnesdagen talade inför en stor skara i Malmös synagoga. Samtidigt bedriver hans regering en vinklad och ifrågasatt utrikespolitik vad gäller den känsliga Israel-Palestina-konfilkten.
     Utrikesminister Margot Wallström har sedan hennes första dag som statsråd fört en mer restriktiv och hårdare linje jämtemot Israel - en slags återgång till Olof Palmes utrikespolitiska agenda. Hon för argument som försvårar samförstånd mellan Sverige och Israel och en tvåstatslösning. Utrikesministern manar israeler att bruka icke-våld, men nämner sällan de våldsdåd som palestiner utövar mot sina hebreiska fiender på andra gränsen.
     Wallströms retorik och politik bekommer inte statsministern, inte heller när han står i Malmös synagoga och agerar judarnas beskyddare.


     Judarnas situation i Sverige är allvarlig. Situationen kräver att man som jude inte vågar gå ut med sin identitet med rädsla för att bli attackerad på det ena eller det andra sättet.
     Man förknipar givetvis judehat med nazism. Men det är inte enbart nazister som står för judeförföljelser och trakasserier i synagogorna och på gatorna. Hitkomna muslimer, araber och s.k. etniska svenskar utan uttalad nazistisk ideologi, kan också stå för antisemitism.
     Exempel på hur grupp mot grupp ställs mot varandra på ett vedervärdigt sätt är när svenska palestinier inte kan behärska sig mot svenska judar, med anledning av den ständigt pågående Israel-Palestinakonflikten. Man anser att judarna i Sverige får ta konsekvenserna för vilken politik den israeliska regeringen driver.


Sverige måste stå upp mot antisemitismen. Vi har ett ansvar för att behålla de judar som valt att etablera sig och leva i Sverige. Landet som nation har också ett ansvar för den utrikespolitik som bedrivs från UD och Rosenbad. Vi kan inte bedriva en enkelriktad mellanösternpolitik som ställer israeler och palestinier mot varandra. 


 


Adam Salomonsson, krönikör




Comments