Home    

Skolbarnen mår allt sämre

Psykiska och somatiska besvär, bland unga, som har fördubblats sedan trettio år tillbaka, stiger med åldern och flickor är hårdast drabbade. Detta enligt en WHO-studie, som baserats på självrapporterade besvär hos skolungdomar i åldrarna 11, 13 och 15 år.


Flickor använder också i större utsträckning än pojkar medicin mot magont och huvudvärk. En användning som även denna stiger med åldern. 


Enligt skolverkets undersökningar har antalet elever och lärare, som uppever att de utsatts för kränkande behandling, ökat de senaste åren.


En av tio mellanstadieelever upplever att de regelbundet blir anklagade utan orsak, eller utfrysta på olika sätt och drygt två av tio grundskollärare, säger sig ha utsatts för våld, hot eller trakasserier på sin arbetsplats det senaste året.


Andra rapporter och undersökningar visar samtidigt på att de flesta elever tycker om att vara i skolan, samt att elever och skolpersonal känner sig trygga med varandra.


Nittio procent av eleverna tycker att elever och lärare respekterar varandra i skolan. En inställning som ökat de senaste 15 åren och som backas upp av de svar som lärarna gav.


Stressnivån, har inte ökat märkbart. Den ligger på 13 procent och på en något högre nivå bland de äldre eleverna. Mobbing bland elever har enligt skolverket varken ökat eller minskat de senaste 25 åren.


Psykisk ohälsa vanligast hos BRIS


År 2015 var stödkontakterna med BRIS 24,081 stycken, vilket är drygt 700 fler, jämfört med året innan. Barn och unga tillhör den största gruppen som tog kontakt. Mest handlade samtalen om nedstämdhet, oro, depression, självskadebeteende och självmordstankar.


BRIS generalsekreterare Magnus Jägerskog tycker att det är positivt att fler "vågar" ta kontakt, men han efterlyser fler och tidigare insatser, samt bättre kunskap.


– Psykisk ohälsa har under flera år varit det vanligaste ämnet i vår stödverksamhet, det är en återspegling av att området inte prioriteras i samhället. För att vända den här trenden krävs en förstärkning av de tidiga insatserna för barn som mår dåligt, till exempel ökade resurser till elevhälsan. 


Det behövs även ökad kompetens om barns psykiska ohälsa hos professionella som möter barn och unga. Vi efterlyser dessutom politisk handlingskraft för ökad prioritet av barns hälsa i samhällets alla delar", citeras Jägerskog på organisationens hemsida.


Lena Söderqvist

Källor: Skolverket, BRIS




 


 


 


 


 


 




Comments