Home    

Sökes: Anställd med bidrag

Behöver inte Sverige nya och framgångsrika företag med växtkraft? Det är sådana företag som skapar nya jobb och tillväxt, och därmed en bestående välfärd. Företag som endast kan konkurrerar och överleva på bidragstagande anställda är inte sunda. Folket betalar nu skatter till jobb som egentligen inte behövs och skatter för att företagen ska ha råd att anställa - för det är dyrt att anställa på grund av den höga arbetsgivaravgiften. En kostsam rundgång av skattepengar. 


I regeringens proposition "Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald" 1999/2000:140 kan vi läsa: "Konkurrenspolitikens huvuduppgift är att bidra till modernisering och utveckling av samhället genom effektiva och öppna marknader. Sådana marknader släpper fram nya idéer, nya företag och nya människor."


Men i verkligheten annonserar företagen öppet via arbetsförmedlingens hemsida efter bidragstagare. De arbetssökande som saknar bidrag sorteras bort direkt. Alla dessa bidrag finansieras med skatter. 


Och hur ställer sig denna bidragsbaserade verklighet mot Romfördragets artikel 87, som i princip innebär förbud mot statligt stöd i någon form (skattereduktion, lån, garantier etc till förmånliga villkor) till  företag om samtliga följande kriterier är uppfyllda:



I en serie artiklar granskade Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan hur Arbetsförmedlingen hanterar bidragsanställningarna -  sociologen Roland Paulsen vid Lunds universitet inledde:

- Arbetsförmedlingen förväntas trolla bort ett större samhällsproblem. Från höger till vänster står man bakom att det spenderas 20-21 miljarder kronor på bidragsanställningar, lika mycket som hela polisväsendet kostar, sade han till Sydsvenskan.


Han var inte heller förvånad över hur öppet arbetsgivare jagar arbetsförmedlingens skattepengar, utan menade att vår arbetsmarknadspolitik bäddar för det.


– Det säger sig självt på något sätt. Det här är inte något som man kan hålla på med och förvänta sig att marknaden fungerar som vanligt. Det leder till att marknaden anpassar sig och att företag nischar sig att utnyttja de här resurserna, sade han.


Han hade själv fått ta emot vittnesmål:


- Flera som jag talat med som hamnat i fas tre upplevde att arbetsförmedlare letade efter en skada eller kognitiv funktionsnedsättning så att de kunde få lönebidrag, sa Paulsen.


Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) blev också tillfrågad men hade nyligen beställt en utredning som ska göra stöden mer överskådliga och hon ville inte svara på frågor. Statssekreterare Annica Dahl svarade istället och framhävde hur väl stöden fungerar.


– De subventionerade anställningarna är ett bra verktyg som är till för att användas. De ska bidra till att hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden tillbaka till arbete, sa hon.


Hon såg heller inga direkta problem med att företagen annonserar efter bidragstagare eller att bidragen tränger undan osubventionerade jobb. 


– Alla företag har ju möjlighet att anställa med stöd så på så sätt behöver anställningsstöden inte snedvridna konkurrensen. Det finns möjligheter för alla att ansöka.


Men efter granskningen reagerade andra riksdagspolitiker och de ville nu se förändringar.


Tidigare arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) reagerade starkt mot annonser efter arbetslösa med bidrag.


- En del av det som kommer fram är direkt stötande, menade hon. Jag tror det finns de som satt i system att missbruka. Det gäller att hitta vägar för att finna de företagen. Det handlar också om att Arbetsförmedlingen ska ha bättre kontrollsystem och rutiner. Och det handlar om att regeringen behöver se över och göra mer mot överutnyttjande.


Även Raimo Pärssinen (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, tyckte att det är fel att man kan annonsera efter bidragstagare och vill ha bättre kontroll över företagen.


– Klart att jag blev besviken på hur det fungerar och hur det utnyttjas, sade han efter att ha läst artiklarna.


Mats Persson (L), suppleant i arbetsmarknadsutskottet, ska med anledning av artiklarna ställa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till svars i en skriftlig fråga i riksdagen.


– Man blir väldigt upprörd och beklämd. Av två anledningar. Det första har man kanske haft på känn, men det blir tydligt nu när ni visar det: Människor åker runt i de här bidagssystemen. Det är typiskt att man börjar med instegsjobb och går vidare i nystartsjobb. Så ska det inte gå till. Det andra är att konkurrrensen sätts ur spel.


Anna Emdenborg




Comments