Home    

Varför klagande är förödande för hälsan - och hur du bryter mönstret


På ytan kan klagande verka harmlöst. Men det stämmer inte, säger psykologiprofessorn Jeffrey Lohr som studerat ventilering. Och han får medhåll av andra psykologer.


I en studie från 2013, ”Anger on the Internet”, som publicerades i Cyberpsychology, Behaviour and Social Network, redogjorde forskarna för att de som gav utlopp för klagande och ilska i större utsträckning engagerade sig i såväl verbala gräl som fysiska slagsmål och vårdslös körning.


Slutsatsen var att människor som klagar och ventilerar på sin höjd skapar en tillfällig lättnad men att det i längden inte avlastar. I själva verket lägger det kol på elden.








Sockerdetox: Gör dig piggare, lättare och lyfter humöret


Men om vi lägger locket på, blir vi inte som en tryckkokare då, kan man ju fråga sig. Det handlar om att särskilja hälsosam och ohälsosam ventilering. Lohr nämner en viktig poäng för att hitta rätt:


”Se till att du identifierar din känsla som ilska och [att det] inte [rör sig om] andra negativa känslor som sorg eller depression. Både sorg och depression har visat sig förbättras av att man får uttrycka sina känslor och få dem bekräftade, för att sen bearbeta dem.”


Ilska är en normal känsloreaktion på hot av olika slag, men problemet med klagan är att det blir en förstärkt process av negativitet istället, menar Lohr. Faktum är att klagande kan få allvarliga konsekvenser, både fysiska och psykiska.


Långvarigt klagande leder till stress och långvarig stress kan ge upphov till en mängd fysiska och psykiska besvär. Bland annat försämrar det vår inlärningsförmåga, minneskapacitet och påverkar vårt immunförsvar negativt.


Kronisk stress ökar även risken för depression och psykisk ohälsa och kan ge upphov till spänningshuvudvärk, migrän, illamående och magont.


Författaren Steven Parton, på Psych Media menar att klagande inte bara negativt påverkar vår hjärna utan också har allvarliga negativa konsekvenser på vår mentala hälsa. Han ger oss neurovetenskapligt perspektiv på förloppet:


”I din hjärna finns flertalet synapser åtskilda av ett tomrum som kallas för den synaptiska klyftan. '


När du har en tanke skjuter en synaps en kemikalie över klyftan till en annan synaps, och bygger således en ”bro” över vilken en elektrisk signal kan färdas.


Den elektriska signalen bär laddningen av den information som du tänkt, mycket likt hur nerver bär elektriska impulser från din tå upp till din hjärna, som registrerar vad du känt i tån.”


I sin redogörelse beskriver Parton hur våra tankar rent fysiskt omformar hjärnan och vad det innebär ur ett mentalt perspektiv:


”Varje gång en sådan elektrisk laddning utlöses växer synapserna sig närmare för att minska avståndet som laddningen färdas.


Hjärnan omkopplar och omformar sig fysiskt för att underlätta att rätt synapser delar den kemiska länken och underlättar på så vis formandet av tankar. Dina tankar omformar alltså din hjärna och på så vis omformas även den fysiska konstruktionen av den verklighet du upplever.”


7 anledningar: Därför bör du prioritera tid med dig själv


Så varje gång vi klagar cementerar vi banorna allt djupare. Formar vi en vana att klaga blir klagandet slutligen till hjärnans standardinställning.


Negativa tankar föder fler negativa tankar. Föremål för klagande hakar ofta i varandra och du riskerar att falla in i en kronisk klagandecykel.


Hur tar man sig ur klagohjulet?


Genom att vara bestämd kan du successivt ändra ditt inkörda beteende:


1. Ta tid på dig att varva ner från det som gör dig upprörd. Bryt och gå ut en stund eller avlägsna dig fysiskt från det som irriterar dig. Enligt forskning dämpar naturvistelse negativa tankar, så ta en promenad i det gröna. Andra sätt att bryta av kan vara att gå till gymet, ta en löprunda eller sätta på upplyftande musik. Pröva dig fram och hitta sätt som funkar för dig.


2. Vi tenderar att vilja umgås med andra som klagar, men det kan dessvärre lätt bli detsamma som att cementera de invanda, negativa tankebanorna.


När vi känner med andra och delar sorg, ilska eller glädje är det förvisso i grunden ett uttryck för empati, men för att försvaga dina inlärda negativa tankebanor så kan det vara en god idé att omge dig mer med människor som är positiva och som kan avleda dig från negativism.


3. Du kanske verkligen behöver få ur dig det som stör dig genom att prata med någon. Låt lyssnaren i förväg få veta vad du vill prata om så att han eller hon kan förbereda sig eller eventuellt återkoppla om det kanske inte är ett lämpligt tillfälle.


4. Skriv av dig. En studie från 2008 som publicerades i International Journal of Behavioural Medicine avhandlade effekten på patienter med kronisk värk när de fick uttrycka sin ilska i skrift. Man kom fram till att det kunde fungera som ett konstruktivt alternativ till verbal ventilation.


Patienter som skrivit om den ilska de kände inför sin smärta kände sig mindre deprimerade och upplevde en större känsla av kontroll. Att skriva ner vad vi känner kan också hjälpa oss att få ökad förståelse för våra känslor.


5. Fundera en stund på vad du har för roll i situationen du klagar över. Kanske du kan hitta ett tillfälle att förbättra dig, upptäcka ohälsosamma beteendemönster eller om det finns någonting du kan lära dig av situationen. Själviakttagelse kan hjälpa oss att hitta en bättre balans och vända tankegångarna.


Andrea Elvhage 


Återpublicerad från Epoch Times Sverige









Comments