Home    

Intervju med Ronie Berggren om hans bok om Bush

Ronie Berggren, som driver podcasten Amerikanska nyhetsanalyser och som vid tidigare tillfällen synts här på Morgonbladet, har just släppt en bok om USA:s tidigare president George W. Bush: George W. Bush: USA:s presidentval år 2000. Den första i en serie på tre delar som kommer att täcka Bushs hela presidentskap. 





Boken finns nu att köpa som e-bok och kommer i tryckt upplaga senare i sommar. Morgonbladet intervjuar honom om intresset och varför George W. Bush är en relevant person för världen idag.


1. Du har skrivit en bok om USA:s f.d. president George W. Bush, som var president mellan 2001 och 2009. Varför har du gjort det?

Av tre orsaker: dels har jag förstås ett stort personligt intresse för George W. Bush. Jag har hängt med i Bushs karriär ända sedan det amerikanska presidentvalet år 2000 när jag tilltalades av hans politiska budskap ”medkännande konservatism”.

Därtill har jag sannolikt hängt med i Bushs karriär mer aktivt än någon annan i Sverige. Jag har sett eller läst i princip alla tal Bush höll under sin tid i Vita Huset. Har sett hans alla presskonferenser, och sett eller läst alla hans pressekreterares presskonferenser. Jag har fortfarande ca 150 timmar av Bushs tal inspelade.

Jag har således gjort något som är tämligen unikt i Sverige - nämligen hängt med i, och försökt förstå Bushs politik ur hans eget perspektiv.

Något som aldrig gjordes av journalister här i Sverige under den tid Bush var president (mellan 2001-2009). Det tydligaste exemplet på det var från Sveriges radios dåvarande USA-korrespondent Cecilia Uddén, som i samband med valet år 2000 sa i radio:

... man får nog ändå säga att hans kunskaper om världen verkar understiga föregångarnas.

Det skulle ha varit sant om man jämfört Bush med dennes far, George Herbert Walker Bush, som innan han blev president var såväl CIA-chef som vice-president. Men det skulle inte ha varit sant i jämförelse med exempelvis Bill Clinton eller Ronald Reagan, som hade precis lika få utrikespolitiska erfarenheter som Bush när de tillträdde som presidenter.

Cecilia Uddén skulle fortsätta, och i samband med Bushs omval 2004, sa hon i SR:s Morgon P1 att hon öppet stödde Bushs demokratiske utmanare John Kerry, och att det inte var fel att som journalist göra det:

Jag tycker att det finns en stark poäng i den subjektiva journalistiken att man redovisar var man står. Och det är ingen kontroversiell ståndpunkt att tycka att Kerry vore bättre för världen än Bush, sa Uddén i sr:s morgon p1 och fortsatte: Och jag tycker heller inte att svenska medier har något som helst krav på sig på opartiskhet, när det gäller valet i USA.


Uttalanden som tydligt exemplifierar hur partiska svenska journalister faktiskt var. Själv kampanjade jag för Bushs återval 2004 och har således en helt annan bild. Det är denna bild jag vill dela med mig av i boken, för att helt enkelt ge svenskar en möjlighet att ta till sig ett perspektiv som svenska journalister, som Cecilia Uddén, har förnekat dem.

2. Varför är Bush så viktig att vi behöver ta del av hans perspektiv så här långt i efterhand?

Dels därför att historien inte blir mindre viktig att få korrekt bara för att år läggs till år. Vill vi förstå verkligheten måste vi förstås få denna förståelse korrekt, oavsett om det gäller det som händer nu idag, eller det som hände förr.

Men mer konkret: Bush drev två stora politiska spår som jag tror att vi i Väst, och i synnerhet vi i Europa, kan lära mycket av i den tid som nu råder.

Dels drev Bush en inrikespolitisk filosofi som han kallade för medkännande konservatism (compassionate conservatism) - en filosofi som utgick ifrån konservatismens filosofiska grunder: om att individer hade förpliktelse att ta ansvar för sina egna liv, att staten behövde hållas under kontroll och skatter behövde hållas låga.

Men en filosofi som samtidigt inte blundade för människorna på samhällets baksida: fattiga, ensamstående mödrar, alkohol- och drogmissbrukare. Samhället behövde inkludera även dem. Bush menade här att kyrkor och frivilliga hjälporganisationer spelade en oerhörd roll i detta, och att staten borde stå på deras sida istället för att betrakta dem som konkurrenter till den statliga välfärden.


 Här i Sverige finns pingströrelsens organisation LP-stiftelsen, som på kristna grunder hjälper missbrukare. Lewi Pethrus, som startade LP, skrev i sin självbiografi Ett sagolikt liv:



Under senare år har man från vissa politiska kretsar hävdat att de kristna inte bör blanda sig i socialvården, utan att allt vad kristen- dom heter borde rensas ut. De människor som faller undan för sådana åsikter har inte satt sig in i hur sakerna förhåller sig. Socialvården i världen är i stort sett en frukt av kristendomen.

Om den fysiska hjälp som ges åt de behövande, åtföljs av den vänlighet och barmhärtighet som är en äkta frukt av levande kristendom, får hjälpen dubbelt värde.

 


Bush drev precis samma linje, och skrev i sin egen självbiografi:



The problem with government bureaucracies is not only that they are too costly. ey are also too cold. Often when a life is broken, it can be rebuilt only by another caring, concerned human being someone whose actions say, I love you, I believe in you, and Im in your corner.

...Government can spend money, but cannot put hope in our hearts or a sense of purpose in our lives. is is done by churches and synagogues and mosques and charities that warm the cold of life.


Så kyrkors roll för att hjälpa människor på samhällets baksida var en sak. Men Bush tog sig även an ännu större frågor - han startade PEPFAR, världshistoriens största satsning mot en enskild epidemi - där han beslöt att satsa stort för att motverka HIV/AIDS i tredje världen. Detta är något i princip helt okänt i Sverige.


3. Så menar du är den viktigaste lärdomen från Bush för oss idag?


Jag tror att denna filosofi behövs i dagens Europa. Europa befinner sig i kris, och behöver konservatism för att styra upp saker och ting. Men Europa är en kontinent djupt präglad av välfärdsstater - det behövs en mjuk landning och en omställningsprocess.


Den medkännande konservatismen stakar i mitt tycke ut riktlinjer. Konservativa principer måste börja prägla Europas politik i större utsträckning, men det måste vara en konservatism som också tar med dem som inte klarar av att bära sig själva. Det tror jag att vi kan lära av Bush idag.


Därtill har vi hela Bushs inställning i mötet med militant islam. Kriget mot terrorismen var något som Bush lanserade direkt efter 9/11-attacken 2001. Han förklarade då inför den amerikanska kongressen att det inte bara var ett amerikansk krig det handlade om, utan en kamp för hela vår fria civilisation. Och att andra skulle stödja USA eftersom de sannolikt skulle inse att de stod på tur, om hotet från militant islam inte tillintetgjordes.


2001 var Europas nationer helt ointresserade av militant islam. Vi sörjde förvisso tillsammans med USA när World Trade Center-tornen rasade den 11 september, men vi trodde inte på att militant islam var något verkligt hot, och kriget mot terrorismen betraktade vi mest som en plojgrej - en täckmantel för ny amerikansk imperialism.


Vi var väldigt vänsterpräglade i vår USA-förståelse. I vår tid har emellertid exakt det Bush varande för inträffat: i princip hela Europa har utsatts för islamistiska terroristdåd. USA var 15 år före oss, och det finns oerhört mycket vi kan lära.


Så det är väl två orsaker till varför jag anser att George W. Bush fortfarande är relevant.


4. Handlar boken om allt detta?

Nej, inte denna första bok. Den bok som nyss kommit ut är alltså den första i en serie på tre böcker. Den nu utgivna första boken, handlar om presidentvalet år 2000. När George W. Bush besegrade Bill Clintons demokratiske vice-president Al Gore.

Ett val som de flesta har glömt bort idag, och som hamnat i skuggan av de spännande valen 2008 (när Barack Obama vann) och 2016 (när Donald Trump vann). Men ett val som när det väl begav sig beskrevs av Time Magazine som det vildaste valet i historien.

Nästa bok i serien, kommer att handla om Bushs medkännande konservatism, och bok tre i serien kommer slutligen att handla om kriget mot terrorismen och militant islam.

Men denna första del handlar alltså om valet år 2000 på ett sätt som jag tror kommer att tilltala den ständigt växande skara svenska USA-valnördar.

Det är en ganska unik bok, på så vis att det är en specifikt svensk bok om ett specifikt amerikanskt presidentval. Mig veterligen finns inga andra sådana böcker i Sverige, med möjligt undantag för journalisten Martin Gelins bok


Det amerikanska löftetfrån 2009, som handlar om Obamas väg till makten. Gelin ger där ett amerikanskt vänsterperspektiv på ett amerikanskt presidentval som sannolikt faller svensk vänster- och svenska vänsterliberaler i smaken.



Ronie Berggren, omvärldsanalytiker och expert på amerikansk politik. 



Jag gör med min bok samma sak, fast omvänt: ger ett amerikanskt högerperspektiv på ett amerikanskt presidentval, som sannolikt faller svenska konservativa i smaken.

5. Var går boken att köpa?

Boken går att köpa på alla online-bokhandlar: Adlibris, Bokus och så vidare. Just nu finns den som E-bok, dvs en bok som man laddar ner på telefonen, surfplattan eller datorn och läser därifrån. Men senare i sommar kommer också en pappersupplaga, som också kommer att finnas tillgänglig på e-bokhandlarna.


Morgonbladet tackar Ronie Berggren för intervjun och lyckönskar honom med försäljningen av boken. Den fyller ett tomrum som är viktigt för omvärldsanalyser. 


 


 




Comments