Home    

Ny teori om gåtan med mössorna på Påsköns jättar

Av: April Holloway


 

Påskön, eller Rapa Nui som den kallas på det polynesiska språket, är en liten avlägsen ö några tusen kilometer väster om Sydamerika. En av de mest intressanta sakerna på denna ö är dess inte mindre än 887 jättelika monolitiska statyer som kallas Moai. Det ursprungliga namnet på ön ansågs vara "Te Pito O Te Henua", vilket betyder”Världens navel”, men år 1722 fick ön sitt nuvarande namn då den holländska upptäcktsresanden Jakob Roggeveen kom dit. .  Moaistatyerna av stora manliga figurer är i genomsnitt 13 fot höga (3,9624 m) och väger ca 14 ton (12.700 kg). De är gjorda av komprimerad vulkanisk aska. Många tror att statyerna spelade en helig roll i människors liv på Rapa Nui och kan ha varit ceremoniella kanaler för kontakt med gudarna.  



Ett antal av de moaistatyer som finns på ön har också en ”pukao”, vilket är namnet på de hattar eller mössor som är placerade ovanpå statyernas huvuden. Dessa kan ha representerat hår eller huvudbonader av röda fjädrar som bärs av hövdingar i hela Polynesien. De är cylindriska i sin form med en buckla på undersidan för att passa på huvudet av en moai med en klump eller knut på toppen.  Pukao balanserades som en separat del på toppen av huvudet på en moai. Under många år har det inte varit känt hur de har fått upp dessa tunga stenar, men det har funnits teorier om att de rests tillsammans med statyn eller att de placerats efter att statyn restes. Den nya studien lanserar teorin att pukao rullades upp med hjälp av ramper.



Live Science rapporterar att forskare använde "enkel fysik för att modellera den kraft och de vridmoment som krävs för att placera pukao ovanpå moai via olika tekniker, så att man rullade föremålen upp via en ramp till toppen av statyerna, och byggde ett gigantisk torn som använde ett system med block, eller att man uppförde pukao och moai samtidigt."



Medförfattaren till studien, Sean Hixon, som är en doktorand i arkeologi och geologi vid University of Oregon, presenterade sina resultat vid det 80:e årliga mötet för Society for American Archaeology, och sade att huvudbonaderna "skulle ha varit en relativt lätt materia" att rulla och kunde ha gjorts med hjälp av mindre än tio personer.



Hixton tillade att andra fakta stödjer rullningsteorin om hur pukao placerades, inklusive fördjupningar vid baserna hos hattarna samt deras avlånga form. Formen skulle ha haft en fördel över ett cirkulärt tvärsnitt eftersom det skulle ha hindrat att Pukao rullar tillbaka nedför rampen av misstag. Många av Pukao har även ringformade fördjupningar och vertikala repor på sidorna, vilket skulle ha kunnat ge dragkraft när hattar höll på att rullas upp på en ramp. Trots detta medgav Hixton att forskningen långt ifrån är entydig och att någon av de andra teorier om hur de placerats också kan vara giltig, eftersom forskning visar att alla de föreslagna metoderna var teoretiskt möjliga med tillräckligt många människor.



Påskön befolkades runt 300 e.Kr. av polynesier och mellan  1100- och 1700-talen expanderade samhället på ön stadigt, och bosättningar växte fram längs nästan hela kusten. Men efter denna period minskade befolkningen snabbt från 15.000 till cirka 2.000. Under många år trodde man att detta berodde på en ekonomisk och social kris i samhället på grund av miljöförstöring. Dock har nyare forskning börjat ifrågasätta denna teori och det har visat sig att befolkningsminskningen skedde först efter européernas ankomst.


 


Källa: Ancient Origin  




Comments