Home    

Vem var Valborg?

Den anglosaxiska furstedottern Valborg (Walburga, Walpurgis; ca 710-79) tillhör den europeiska kristna missionshistorien. Tillsammans med sina bröder, Willibald och Winibald, reste hon till nuvarande Tyskland (Württemberg och Franken) för att bistå sin morbror, den kände Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, som var verksam som missionär bland tyskarna.

Hon hade undervisats av nunnorna i Winborne Abbey, Dorset, där hon ingått i tjugosex år. År 761 blev hon abbedissa i det av bröderna grundade dubbelklostret (munkar respektive nunnor) Heidenheim i Bayern. Tack vare sin omfattande utbildning kunde hon skriva Winibalds biografi och en redogörelse på latin om Willibalds resor i Palestina. Hon har därför kallats den första författarinnan i både England och Tyskland.

Hon helgonförklarades, och 870 fördes hennes reliker till det närliggande Eichstätt, varifrån kulten spreds över Europa. Translationsdagen av benen var 1 maj, då en helgonmässa (Valborgsmässan, Walpurgistag) firades.

En särskild kult utvecklades under medeltiden, där bland annat häxtro och motverkandet av onda krafter hade stor betydelse. Dessa förknippades med den äldre hedniska tron. För att skydda sig mot häxorna började man i Tyskland tända bål.
Som ofta i missionshistorien fanns tidigare vid denna tid på året en hednisk högtid, som kom att omvandlas och förknippas med en kristen kult.

I Sverige infördes dock inte namnet Valborg på 1  maj i den svenska almanackan förrän 1901, vilket vittnar om valborgsmässoaftons starka ställning i svensk tradition.

Källor: Nationencyklopedin och Wikipedia


 


 


Stefan Pehrson




Comments