Home    

Människan kan vara mycket äldre än evolutionsforskarna tidigare trott


Bilden: Ett i stort sett intakt kranium från Sima de los Huesos.



I Atapuercabergen i norra Spanien, hittades år 1997, i en grotta, som kom att få namnet Sima de los Huesos(bengropen), tusentals ben, som utgrävningslaget pusslade ihop till 28 stycken skelett, tillhörande en människoart, som med dagens dateringsteknik, bedöms vara ca 400,000 år gammal.


Trots att neandertalarnas karaktäristiska ansiktsdrag tydligt kunde skönjas, bedömdes lämningarna ändå tillhöra Homo heidelbergensis-arten, som existerade i Asien, Europa och Afrika under några hundra tusen år, fram tills för ca. 250,000 år sedan enligt den evolutionshypotes som man tidigare accepterat. 


Det visade sig dock, när man för ett par år sedan, studerade mitokondriellt DNA( DNA som går i arv via moderns äggcell), från ett benfossil från Sima de los Huesos, att det i stället mest liknade mtDNA från denisovanmänniskan, som levde i Sibirien för bara 41,000 år sedan.


Ett oväntat resultat, som lämnade forskarna med fler frågor än svar, rapporterar tidningen Science.


Max Planck-institutet i Leipzig , har man sedan dess, under ledning av paleogenetikern, Mathias Meyer, studerat nukleärt DNA från ben- och tandfossil från platsen.


Skanningen av det äldsta nukleära DNA, tillhörande människosläktet som någonsin sekvenserats, har visat att Sima-fossilernas DNA, delar långt fler unika drag med neandertalarnas DNA, än med denisovanernas eller den moderna människan.


“Utan tvekan, är Sima de los Huesos-exemplaren tidiga Neandertalare eller besläktade med tidiga Neandertalare”, sade Meyer på presentationen, som hölls på European Society for the study of human evolution(ESHE), i London den 10 september.


Detta tyder inom evolutionsforskningen på, att neandertalare skilde sig från andra arkaiska människor, längre tillbaks i tiden än vad som tidigare antagits och detta i sin tur på att även den moderna människan, i ett långt tidigare skede, avvek från den folkgrupp, som man menar att neandertalare och denisovaner härstammar från.


Kanske redan för 550,000 till 765,000 år sedan, om man får tro Mathias Meyer, vilket är upp till 400,000 år tidigare än vi hittills har fått lära oss. Evolutionsbiologen Greger Larsson, som också var på plats i London, deklarerade enligt Science, att forskningen kring uråldrigt DNA nu nått en “nästa gräns”.


Paleoantropologen Chris Stringer, på Londons naturhistoriska museum, medgav att “det löser en kontrovers- att de[H. Sapiens], tillhör Neandertalkladen”. Men det är inte helt oproblematiskt, poängterade han, att Homo sapiens ursprung verkar ligga mycket längre tillbaks i tiden än neandertalarnas och denisovanernas. 


En del forskare menar att detta fynd är ytterligare en spik i kistan för det traditionella evolutionsträdet och att det är ytterligare ett stöd för att det inte går att rekonstruera ett giltigt evolutionsträd eftersom den moderna människan uppträder för tidigt för att det ska passa ihop med de fossilfynd som antas vara förfäder till människan.


Dateringsmetoderna som man använt är långt ifrån säkra från felkällor, men det är samma mätmetoder som använts  för att rekonstruera det tidigare evolutionsträdet för människan.


Lena Söderqvist
 

 Läs mera:  Forskare säger sig ha hittat en ny människoart: Homo naledi


                     Märkligt dinosauriefynd slår forskarvärlden med häpnad


                      Debatt: Är evolution ett "faktum"?



Comments